Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms leder forskningen ombord tillsammans med Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet.

– Sommarens expedition bygger på de tidigare expeditionerna Petermann 2015 och Ryder 2019, där vi nu siktar på att nå Victoriafjorden som ligger norr om Sherard Osborn Fjord där Ryderglaciären mynnar ut. I Victoriafjorden finns C.H. Ostenfeld-glaciären som förlorade hela sin flytande istunga efter 2002, berättar Martin Jakobsson och förklarar varför dessa platser är av intresse:

– Vi täcker därmed de tre stora glaciärerna Petermann, Ryder och Ostenfeld, som alla betett sig olika trots att de i stort sett haft samma klimat. Det är viktigt att förstå vad det beror på för att man skall kunna säga något om den norra Grönlandsisens framtid och bidrag till höjning av den globala havsnivån framöver.

Data om den marina kryosfären

Förutom att skaffa data från hur den marina kryosfären (kryosfären är miljöer som består av fruset vatten, som havs- och landis, glaciärer och permafrost) ser ut just nu i norra Grönland, använder sig forskarna av sedimentkärnor för att få kunskap om hur det sett ut historiskt. Detta gör att vi kan förstå hur klimatet kan utvecklas i framtiden, och hur mycket havsnivån kan stiga i ett varmare klimat.

– Vi arbetar mycket med numeriska modeller för att se hur kryosfären kommer att utveckla sig, men även de bästa modellerna blir ännu bättre när de får input i form av data från både dagsläget och från historien. Därför mäter vi nyckelparametrar som havstemperatur, karterar hur fjordarnas bottnar ser ut rent fysiskt, och tar även sedimentkärnor som utgör arkiv över kryosfärens historia och hur den utvecklats över tid. Att ha tillförlitliga numeriska modeller är avgörande för att kunna göra bra prognoser gällande framtida isavsmältning och efterföljande havsnivåhöjningar, säger Nina Kirchner.

Svåra isförhållanden att vänta

Mobiliseringen av Oden i Helsingborgs hamn är nyligen avklarad och det är mycket utrustning som lastats på när Oden förbereds för expedition. Stockholms universitet står för majoriteten av de 40 forskarna som deltar på North of Greenland, och totalt finns tio universitet från sex länder representerade.

– Från Stockholms universitet har vi skickat ned tre 20-fots containers fyllda med forskningsutrustning som nu är på plats på Oden. Nu följer vi isläget och väntar på avfärd, säger Nina Kirchner.

Just isläget är något som kan bli en utmaning när Oden ska ta sig till svårtillgängliga Victoriafjorden, en plats ingen varit på tidigare.

– Vi har en Plan A, men även B, C och D om det visar sig att plan A inte är genomförbar på grund av isläget, vi tar höjd för de allra svåraste tänkbara isförhållandena. Jag ser mer analytiskt på våra planer och försöker hålla nere förväntningarna, annars riskerar man bara att bli besviken, säger Martin Jakobsson.

Planering av vetenskap och logistik

Martin Jakobsson och Nina Kirchner har som sagt det övergripande vetenskapliga ansvaret för expeditionen och håller ihop de tio forskningsprojekt som ska genomföras. Rollen som Co-Chief Scientist innefattar också fler aspekter.

– Det handlar mycket om att få till bra samarbeten. Vi har varit med från början och lett framtagandet av temat för expeditionen, GEOEO – North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory. Att vara Co-Chief innebär också att koordinera den logistiska delen tillsammans med Polarforskningssekretariatet, både före och under expeditionen. Den vetenskapliga och den logistiska planeringen hänger ihop. Som Co-Chiefs har vi även kontakt med andra samarbetspartners, i detta fall med Co-Chiefs för GoNorth-expeditionen med norska RV Kronprins Haakon samt med den kanadensiska isbrytaren CCGS Amundsen som genomför sin årliga Arktisexpedition.