Polar Connect är ett initiativ som etablerar en hållbar och tillförlitlig dataförbindelse, mellan Europa och Asien, längs en ny rutt via Arktiska Oceanen. Nu står det klart att Europeiska kommissionen beviljar 40 miljoner kronor i finansiering av Polar Connects nästa delprojekt, som går under namnet Polar Connect Step 1 (23-EU-DIG-PC1), vilket innebär att projektet kan sjösättas.

Polarforskningssekretariatet har tilldelats EU-medlen tillsammans med Vetenskapsrådet (via Sunet), NORDUnet, Danmarks Tekniske Universitet och GlobalConnect.

– Genom EU-finansieringen kan vi samarbeta med fler möjliga aktörer inom fiberoptisk datakommunikation, sensorutveckling, arktisk forskning och logistiskt stöd. Jag tror det blir lätt att hitta samarbetspartners då projektet har väckt stort intresse inom EU och även i Japan och Korea, säger Magnus Friberg, projektledare för Polar Connect Step 1 och senior rådgivare på Sunet.

I Polar Connect Step 1 skapas de tekniska, ekonomiska och politiska förutsättningarna för en ny dataförbindelse med Asien, vilket ger en betydligt säkrare och kortare förbindelse än dagens alternativ. Arbetet inleds med projekteringen för en fiberoptisk kabel mellan Nordkalotten och östra Asien över den Arktiska Oceanen. Samtidigt påbörjas processen med att skaffa de tillstånd som behövs.

Beslutet från Europeiska kommissionen meddelades officiellt den 19 november 2024, med högsta möjliga betyg för projektets genomförbarhet och strategiska värde. En avgörande del i arbetet inom projektet är att använda isbrytaren Oden för karteringen av Arktis havsbotten, som är en av världens minst utforskade regioner.

– Att förstå havsbottnens topografi är avgörande för att kunna dra den framtida fiberkabeln genom Arktis på ett säkert sätt. Oden är utrustad med avancerad sonarutrustning som gör det möjligt att mäta havsbotten med stor detaljrikedom. Med över 30 års erfarenhet av expeditioner i Arktis är Sverige ett av de främsta länderna när det gäller att bryta is och navigera i Arktis, något som kommer vara viktigt vid genomförandet, säger Åsa Lindgren, chef för fartygsbaserat forskningsstöd vid Polarforskningssekretariatet.

– Genom att kartera havsbotten i Arktis uppnår vi två viktiga mål samtidigt – vi samlar både data för Polar Connect och viktiga data som kan öka forskarnas förståelse av Arktis, tillägger Magnus Friberg.

Bakgrund

Idag går cirka 90 procent av datakommunikationen mellan Europa och Asien via Röda havet, vilket är både geografiskt och geopolitiskt utmanande.

Polar Connects rutt genom Arktis är den kortaste och minst riskabla vägen mellan Europa och Asien. Något som ger de båda kontinenterna tillgång till säker och hög dataöverföringskapacitet genom 16 till 24 fiberpar. Kabeln i Polar Connect blir dessutom hälften så lång som dagens uppkopplingar, vilket medför att tiden för att skicka ett datapaket minskas i samma omfattning.

Så kommer forskare kunna dra nytta av projektet

Arbetet med karteringen av Arktis havsbotten är en möjlighet för forskare att öka förståelsen om havsbottnen i Arktis, i synnerhet områden som Lomonosovryggen, Alpharyggen och Gakkelryggen. Forskare kommer att kunna engagera sig i projektet genom att delta i diskussionen om vilken data från Arktis havsbotten som kan vara användbar för dem. På så vis kan de vara med och påverka tillverkningen av kablar och sensorer och bidra till Polar Connect med ett forskarperspektiv. Information om aktuella webinarium och andra aktiviteter kommer att publiceras på projektets webbplats.