Är detta tiden för konst?

Klockan 00.00 lättade vi ankar och lämnade Adventfjorden. Några av oss samlades uppe på Bryggan för att se och ta farväl av Spitsbergen och längs babord reste sig kulisser av snötäckta, svarta berg. Svart och vitt och alla nyanser av grått däremellan. Jag kom i säng 01.30, vilket var lika väl eftersom vi nu ställt om tiden till UTC-Time. Två timmar till godo. Jag visste inte att en färd med forskare innebar en färd med helt egna tidsregler, där tidszoner inte existerar. Nu är det avgörande forskningsdata som står i centrum. Vi har rätt att lura tiden.

”Helicopter Operations – Scientists involved in Ice Stations”: jo, det är nödvändigt. Tillsammans med forskare som ska upptäcka, dokumentera och kartlägga våra smältande polarisar blir jag instruerad hur jag blir en co-pilot. Vad jag behöver göra om piloten Sven svimmar av: först den runda röda spaken, sedan den kantiga röda spaken, därefter den fyrkantiga svarta knappen och sist den röda fyrkantiga knappen. Ordningen är avgörande. Någon undrar vad vi ska göra om Sven faktiskt svimmar av medan han flyger. På sin lugna norrbottniska säger han försäkrande att han inte kommer att svimma av innan vi står stabilt på marken. Skönt. Sätter mig i bakre sätet, spänner säkerhetsbältet och kastar ut två röda plankor, så att Sven från Kallax ska kunna se marken om det är dålig sikt. Ida Rödén – co-pilot och konstnär som av nödvändighet måste ut på isen.

kl 11:11 (enligt vår nya tidräkning) står jag uppe på Bryggan och ser hur Oden kör över den fösta isen. Den ligger i en skarp rand. Blir en gräns. Jag får snart sällskap av Philipp, en forskare från Tyskland som ska dokumentera isen under vår färd. Jag blir hans is-lärling. Var dag framöver ska jag stå på Bryggan klockan 15 och notera istypen som omger oss:

• Frazil – ice that is forming as crystals in the water. It will appear as needles or plates suspended in the water.
• Grease – a thin skin of frazil crystals congelated at the surface. This layer looks dark and greasy.
• Shuga – an accumulation of spongy white ice lumps, a few centimeters across; they are formed from grease ice or slush and sometimes from anchor ice rising to the surface.
• Slush – snow that is a viscous floating mass in water after a heavy snowfall.
• Pancakes – predominantly circular pieces of ice from 30 cm – 3 m in diameter, and up to 10 cm in thickness, with raised rims due to the pieces striking against one another.
• Nilas – a thin elastic crust of ice, easily bending on waves and swell under pressure. Nilas has a matt surface, when less than 5 cm is very dark in color. Nilas between 5 and 10 cm is less dark.
• Grey-ice – 10-15 cm thick. Less elastic than nilas, it breaks under swell.
• Grey-White ice – 15-30 cm thick. When under pressure this ice is more likely to ridge that raft than compared to grey-ice and nilas.
• First Year Ice – ice with not more than one winters growth, thickness 30 cm-2 m.
• Second Year Ice – ice that have survived one summer.
• Multiyear Ice – ice that has survived at least one summer’s melt. Most topographic features (ridges) are smoother than first year ice, as they become rounded in melt. Old ice appears
• whiter than first year ice.
• Brash – is common between colliding floes or in regions where pressure ridges have collapsed. It is blocks of ice less than 2 m in dimension.
• Landfast ice – held in situ by bathymetry, coastline, islands, or grounded icebergs.

Stöter på forskningsledaren Mikael i trapphuset på plan 3: ”Det ska bli spännande att se vad du arbetar med”. Vad f**n sysslar jag med? Jag lämnar på Ida – co-pilot och islärling med Mikael på plan 3 och går ut till min container på plan 4. Blir konstnär. Tecknar på en djuphavsgrissla men blir snart distraherad av Odens ryckande rörelse. Islärlingen noterar: Firstyear Ice, Medium Floes.

Text: Ida Rödén