UNCLOS-programmet kommer att bidra med data till Ocean Decade Alliances initiativ för kartläggning av havsbottnen, det allmänna batymetriska diagrammet över oceanerna (GEBCO) och det internationella batymetriska diagrammet över Ishavet (IBCAO).

Early Career Scientist-programmet kombinerar praktiskt arbete med observationer och mätningar i sju arbetspaket (WP) som kopplas till deltagarnas egna forskningsprojekt. 

WP:s kommer att organiseras för att utföra forskningsarbete, observationer och provtagning, som på en vanlig forskningsexpedition på Oden. Studenterna kommer att delta i det praktiska arbetet i sin WP, under instruktion av sina WP-ledare. Skillnaden mot en ordinär forskningsexpedition är att arbete och navigering kommer att styras av gränser som satts upp av det kanadensiska forskarteamet.

Polarforskningssekretariatet genomför expeditionen tillsammans med The Geological Survey of Canada, Land and Mineral Sector. Förutom svenska och kanadensiska forskare deltar även geologer från Danmark och Grönland, och på det kanadensiska fartyget finns även inuitiska observatörer med särskild kunskap om marina däggdjur.

Parallellt med de geologiska mätningarna kommer Oden också att bidra till ett annat framtidsprojekt: Polar Connect. Det handlar om att planera dragningen av nya fiberoptiska kablar mellan Europa och Asien via Arktis – något som kan ge snabbare och säkrare internetförbindelser i framtiden. En särskild förtöjning för mätutrustning ska dessutom placeras ut i samarbete med det norska forskningsprogrammet Go North.

Här är en inblick i expeditionens tolv arbetspaket (WP) som tillsammans bygger ny kunskap om klimat, hav, is och liv i ett av jordens mest sårbara områden.

Havets minne – geologi och seismik

Marin geologi (WP 1)

Forskarna borrar upp långa sedimentkärnor från havsbotten med hjälp av olika typer av provtagare. Genom att analysera dessa lager – ibland miljontals år gamla – kan man förstå hur klimatet och havsisen har förändrats över tid. Tekniker som används inkluderar mikrofossilanalyser, organiska biomarkörer, paleomagnetism och till och med spår av uråldrigt DNA.

Seismik (WP 2)

Med hjälp av ljudvågor undersöker forskarna berggrunden under havsbotten. Luftkanoner och långa kablar (streamers) sänks ner i vattnet för att sända och ta emot ekon från djupet. Utrustningen kräver noggrann hantering, särskilt i isiga farvatten. Sonobojor och havsbottenseismometrar används också för att förbättra upplösningen i data. Resultaten bidrar bland annat till att förstå havsbottnens geologiska struktur och används inom Kanadas gränsprojekt i Arktis (UNCLOS).

Kartläggning från botten till yta

Geofysisk kartläggning (WP 3)

Hela expeditionen genomförs med kontinuerlig mätning av havsbotten och underliggande sediment med ekolod och sub-bottom profiler. Data processas ombord för att ge forskarna överblick och för att planera andra mätningar och provtagningar. Resultaten skickas också till internationella databanker för havsbottenkartläggning.

Havsisens egenskaper (WP 4)

I det här arbetspaketet undersöks hur isen rör sig, smälter, fryser och deformeras. GPS-bojar placeras ut i trianglar på isflak för att mäta drift och rotation. Man mäter också snötjocklek, temperatur, isens struktur och salinitet. Droner, kameror och isborrar används, och data från fältet kombineras med satellitbilder. Resultaten förbättrar förståelsen av isdynamik och används för att kalibrera satellitbaserade modeller.

Spår i vatten och luft

Vattenisotoper (WP 5)

Vattenprover tas från olika djup för analys av syre- och väteisotoper (¹⁸O och ²H) för att spåra ursprunget på vattenmassor. Andra prover analyseras för kolisotoper (¹³C och ¹⁴C), organiska syror och löst organiskt kol. Det gör det möjligt att förstå både källor och flöden av växthusgaser som CO₂ och CH₄ i havet och mellan hav och atmosfär.

Primärproduktion och biogeokemi (WP 6)

Detta arbetspaket fokuserar på växtplankton, som fångar in koldioxid och utgör grunden i näringskedjan. Forskare samlar in vatten från olika djup och miljöer (t.ex. smältvattensjöar på isen) och analyserar näringsämnen, klorofyll, DNA, RNA och mikrobiell aktivitet. Produktionen mäts med spårämnesmetoder (bl.a. ¹³C). Målet är att förstå hur biologiska processer styr kolflödet i det arktiska havet.

Oceanografi och marin kemi (WP 7)

Forskarna analyserar vattnets egenskaper, blandningsprocesser och rörelser under isen. Med hjälp av CTD-sonder och andra instrument mäts temperatur, salthalt, densitet och turbulens. Genom att jämföra data från olika isförhållanden och vädersituationer försöker man förstå hur stormar, smältvatten och isens struktur påverkar havet.

Atmosfären ovanför

Meteorologi (WP 8)

Ett omfattande vädersystem mäter kontinuerligt vind, temperatur, luftfuktighet och moln. Väderballonger skickas upp två gånger per dygn med radiosonder som skickar data till det globala prognossystemet. Radar och lidar analyserar molnens mikrostruktur och turbulens i atmosfären. Studenter medverkar också genom att installera nya vädersensorer.

Konst, kunskap och samverkan

Konstnärligt arbete (WP 9)

Konstnären Sara-Vide Ericson deltar i expeditionen för att samla intryck, skisser, bilder och videomaterial som ska omvandlas till storskaliga målningar. Hennes konstnärliga arbete tolkar landskapet, isen och människans närvaro i det arktiska rummet, och bidrar med ett visuellt och emotionellt perspektiv på vetenskapen.

Lärarens arbete (WP 10)

Läraren Cristina Bernardez Marti samlar in plankton, mikroplast och havsis för att använda i undervisning. Hon genomför projektet Float Your Boat, där hundratals små träbåtar dekorerade av elever placeras ut på isen tillsammans med en boj som följer med isdriften. Syftet är att väcka intresse för polarforskning hos unga.

Teknik under ytan – och spår av kvicksilver

NORCE, Mätboj för havsobservationer (WP 11)

Vid det hydrotermala området "Ultima Thule" planeras en avancerad mätstation (mooring) sänkas ner till havsbotten. Den samlar data om temperatur, strömmar och andra marina parametrar under lång tid. Utsättningen kräver lugnt väder och stöd från mindre båt eller arbetsplattform.

Kvicksilverspårning (WP 12)

Kvicksilver är ett giftigt ämne som kan röra sig från hav till luft via havsspray. I detta arbetspaket används specialbyggda kamrar för att undersöka hur kvicksilver överförs till atmosfären. Prover tas även från havsvatten, is, plankton och sediment för att analysera mängd och isotopsammansättning. Forskningen ger insikter om hur kvicksilver sprids i Arktis och hur det påverkar ekosystemen.