Den övergripande frågeställningen handlade om hur observationer kan förbättra klimat- och vädermodeller och utgöra beslutsunderlag för en hållbar samhällsutveckling. Cirka 50 personer deltog på seminariet som leddes av Michael Tjernström, Stockholms universitet. Förutom sju insiktsfulla presentationer blev seminariet ett givande forum med samtal som berörde såväl vetenskap som policy. Polarforskningssekretariatet vill tacka alla som deltog och ser fram emot fler dialoger och framtida samarbeten!

Viktiga budskap och slutsatser från seminariet

Prognoser och modeller för klimat och miljö
Prognoser och simuleringar med olika modeller är avgörande för att förstå klimat- och miljöförändringarna i Arktis. Det förändrade klimatet skapar också ett större behov av tillförlitliga väderprognoser för att öka säkerheten och möjliggöra hållbar tillväxt. Data från observationer är nödvändiga för att säkerställa tillförlitliga resultat.

Förbättring av datormodeller och dataassimilering
Datormodeller är en central del för miljö- och klimatövervakning och för väderprognoser, men alla delar i modellerna behöver bli bättre; observationerna, prognosmodellerna och dataassimileringen. Dataassimilering är ett samlingsnamn för metoder där modeller och observationer samutnyttjas för ett optimalt resultat, men metoderna kan förbättras bl.a. med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning, men mer observationer behövs och dessa data måste också tillgängliggöras öppet och samordnat.

Observationsnätverk och expeditioner
Observationsnätverket i Arktis är begränsat jämfört med mer befolkade områden, men kan optimeras genom bättre utnyttjande och välplanerade expeditioner. Expeditioner som är utrustade för att samla data över tid och rum är en viktig komponent i detta arbete.

Satellitteknik och kalibrering
Satelliter som Arctic Weather Satellite (AWS), utvecklade genom ESA, kommer att förbättra datatillgången men kräver fortfarande markbaserade observationer för kalibrering, utvärdering och tolkning. Dessa observationer är avgörande för en effektiv dataassimilering.

Vikten av isbrytarexpeditioner
Isbrytarexpeditioner, som med isbrytaren Oden, är ovärderliga för att samla in observationer. Det är avgörande att maximera datainsamlingen av nyckelvariabler under dessa expeditioner, oavsett deras huvudsyfte. Historiska motsättningar mellan övervakning och forskning har dock varit ett hinder för detta. För att utöka och kontinuerligt förbättra observationerna krävs en ny svensk forskningsisbrytare som kan ersätta Oden.

Samarbeten inom datainsamling och mätmetoder
Genom nationellt och internationellt samarbete kan datainsamling och mätmetoder förbättras. Detta skulle stärka forskningsplattformar som isbrytaren Oden när det gäller insamling av mer och fler parametrar av observationsdata

Arktiska rådets roll
Arktiska rådet spelar en viktig roll i att sammanställa forskning och observationer för att stödja politiska beslut. Efter ett uppehåll på grund av Rysslands invasion av Ukraina har rådets arbetsgrupper återupptagit sitt arbete. Arbetsgruppen AMAP (Arctic Monitoring and Assement Program) fokuserar på en rad områden, såsom kemiska ämnen, mikroplast och radioaktivitet, där bättre observationsdata behövs. Detta skulle kunna förbättras med ett mer genomtänkt samarbete.

Sveriges ledarskap i Arktisforskning
Tillgång till isbrytaren Oden och annan infrastruktur har givit Sverige en unik förutsättning att ta en ledande roll i forskningen om Arktis. Med fortsatta nationella investeringar i och samarbete mellan forskning, miljöövervakning och infrastruktur kan Sverige spela en fortsatt ledande roll i att säkra en hållbar framtid för Arktis. Det finns förutsättningar för att dessa frågor kan prägla Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet 2027–2029.

Presentationer

”Vikten av vetenskapsdiplomati”, Katarina Gårdfeldt, direktör Polarforskningssekretariatet

Axel Wernhoff, Sveriges ambassadör för arktiska frågor

”Vad vet vi om tillståndet i Arktis och hur vet vi det?”, Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet

”Vilken roll kan isbrytarexpeditioner fylla?” Åsa Lindgren, Polarforskningssekretariatet

”SMHI's Arctic Work: Reanalyses, Oceanography, and Weather Satellites”, Swapan Mallick, SMHI

”Samverkan genom AMAP: Behovet av observationer av miljön i Arktis för beslutsfattande.” Karin Norström och Pelle Boberg, Naturvårdsverket

”Från observation till väderprognos, klimat- och miljöövervakning”, Linus Magnusson, ECMWF, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts.