Norra ishavet, 28 maj 2023

Efter några intensiva dagar med arbete på isflaket packade vi ihop alla instrument och började vår färd vidare norrut. Det visade sig dock att isen inte riktigt ville samarbeta och det gick oändligt sakta norrut. När sikten blev begränsad på grund av oväder så kunde vi inte ta hjälp av helikoptern för att leta bra rutter i istäcket och valde därför att ligga stilla. Under tiden vi låg ”stilla” drev vi söderut i en rasande takt och när ovädret släppte greppet om oss valde vi att ta en ostligare väg upp i isen.

Helikoptern är till stor hjälp när vi letar bra vägar i isen. Genom att gå upp på höjd kan vi få en god överblick samt se var det finns sprickor mellan de mäktiga isflaken.

Polarforskningssekretariatet har varit involverade i ett projekt finansierat av Vinnova tillsammans med Lunds School of Aviation samt Sjöfartsverket för att utveckla användandet av drönare inom olika forskningsprojekt. Som ett led i detta projekt ska sekretariatet testflyga en så kallad ”Fixed Wing VTOL”-drönare. Vår IT-tekniker Anton har gått pilotutbildning samt haft en dialog med tillverkaren för att ta fram en modell som passar polarforskningens specifika behov. Drönaren är byggd för kallt klimat och anpassad för att vara mindre känslig för geomagnetisk interferens. Den går att flyga från fartyg under färd och startar och landar semi-autonomt. Marchfarten är drygt 21m/s och drönaren har ungefär tre timmars flygtid i tolv minusgrader. Aktionsradien är ungefär 30 kilometer och begränsas av radiolänken.

Vi ser ofta isbjörnar. Snösparvarna som hängt med oss ombord är fortfarande kvar. Häromdagen dök en flock sidensvansar upp och vid några tillfällen har vi sett ensamma ejderhanar ute på isen.

Text: Åsa Lindgren, expeditionskoordinator