Isbjörn besökte forskarnas isflak

Isbjörn som undersöker forskarnas instrument. Foto: Åsa Lindgren.

Norra ishavet, 22 maj 2023

Den första längre isstationen inleddes i tisdags och det har därefter varit intensiva dagar ombord och på isflaket. Varje arbetsstation på flaket bemannas av isbjörnsvakter och en evakueringsplan är upplagd med hjälp av snöskotrar och helikopter.

Vi har haft väldigt tuffa isförhållanden och valde därför att lägga den första längre isstationen lite längre söderut är planerat i väntan på att de riktigt stora, tuffa isflaken ska börja röra sig och nya vägar öppnas norrut. Även den mycket kapabla isbrytaren Oden har tufft under de här förutsättningarna och vi pratar mycket på bryggan om vilka önskade egenskaper ett nytt forskningsfartyg med hög isbrytarkapacitet bör ha för att det svensk polarforskning fortsatt ska vara världsledande. Vill man fortsatt kunna genomföra strategisk forskning behöver man ha en ännu starkare och tyngre fartyg utformat och anpassat för forskning som kan ta sig till positioner utifrån forskningens behov.

Läkaren Agnetha Folestad spanar efter isbjörnar och har koll på vilka som arbetar på isen
Läkaren Agnetha Folestad spanar efter isbjörnar och har koll på vilka som arbetar på isen. Foto: Åsa Lindgren.

Så fort någon är på isflaket bemannas bryggan med isbjörnsspanare och ”ice control”. Denna position bemannas allt som oftast av vår fantastiska läkare Agnetha Folestad som förutom att spana isbjörnar även håller koll på vilka som arbetar på isen.

Norges nationaldag 17 maj firades av vår norska deltagare Truls Karlsen från Tromsö universitet som satte ut en driftboj med norska flaggan på. Dessa bojar lämnas kvar och skickar hem data för en lång tid framöver med isflakets position, driftmönster och rotation samt en rad andra parametrar.

Truls Karlsen, Universitetet i Tromsø (UiT), sätter ut en driftboj på isflaket
Truls Karlsen, Universitetet i Tromsø (UiT), sätter ut en driftboj på isflaket. Foto: Åsa Lindgren.

Vid goda siktförhållanden löper arbetet på effektivt och det borras hål i isen, sänks ner instrument och släpas hem iskärnor som ska analyseras i labben ombord. Det är även hård konkurrens om luftrummet med flera olika drönare, helipod och en helikite. Den sistnämnda är en jättestor ballong som fylls med helium och som sedan kan sväva högt över Oden med sensorer och instrument hängande under sig.

Dålig sikt innebär att det är farligt att vara ute på isen eftersom vi inte kan se om någon isbjörn närmar sig. De har en underlig förmåga att helt plötsligt bara dyka upp, oftast i vindriktningen från fartyget, troligen hitlockade av våra dofter. Häromdagen hade vi ett fint björnmöte där en hanne dök upp 5 minuter efter att alla kommit ombord efter dagens isarbete. Björnen gick och nosade på alla instrument som står monterade på isen, rullade sig i våra fotspår, tuggade på lite röda flaggor och funderade på att ta sig en tur med snöskotern.

Vid dimma avbryts arbetet på isen och då får tiden användas till underhåll av utrustning, analyser i labben eller arbete med insamlade data.

Text: Åsa Lindgren, expeditionskoordinator

Publiceringsdatum: 23 Maj 2023