Från vetenskap till politik - diskussion: att observera, förstå, stärka och ge respons på Norra ishavets brytpunkter

I slutet av april hölls ett digitalt möte på ämnet Från vetenskap till politik: att observera, förstå, stärka och ge respons på Norra ishavets brytpunkter i väntan på Arktiska rådets ministermöte som hölls den 19–20 maj i Reykjavik. Mötet var en del av arbetet med temat EURASIAN ARCTIC C4 som sker inom Polarforskningsprocessen. Det senare är sekretariatets nya arbetssätt som handlar om planering av större nationella eller internationella operativa insatser.

En central del av arbetet inom Polarforskningsprocessen är att skapa öppna diskussioner mellan forskning och politik. Det var i denna kontext som professor Örjan Gustafsson från Stockholms universitet presenterade en överblick av några viktiga forskningsfrågor, hypoteser och kopplingar med samhället inom temat EURASIAN ARCTIC C4. En viktig del i genomförandet av temat är den samverkan mellan Sverige och Ryssland som redan har pågått för de olika temadeltagarna i över ett decennium.

Temats koppling till kommande projekt

Efter Gustafssons presentation diskuterade deltagarna möjligheter att koppla arbetet med temat till Regeringskansliets aktiviteter samt andra svenska myndigheters aktiviteter i Arktis. De såg en särskild stark koppling mellan temat och Rysslands kommande tvååriga ordförandeskap i Arktiska rådet som inbegriper flera projektinitiativ. Det finns ett särskilt initiativ för ett nytt projekt med fokus på gashydrater som skulle kunna dra nytta av samverkan med EURASIAN ARCTIC C4. Projektet har diskuterats mest inom Arktiska rådets arbetsgrupp för hållbar utveckling SDWG (Sustainable Development Working Group) men frågorna har tydliga kopplingar till både för Arktiska rådets arbetsgrupp för marint arbete, PAME (Protection of Arctic Marine Environment) och Arktiska rådets övervakningsprograms, AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme).

Möjlig samverkan med andra organisationer

Tove Lundeberg från Naturvårdsverket som är Sveriges representant i AMAP betonande att inom forskningsbaserad uppsökande verksamhet är det viktigt att information är lättillgänglig och begriplig och att det tas upp vid rätt tillfälle. Detta ökar chansen att informationen leder till åtgärder. Tove Lundeberg informerade att i AMAP:s arbetsplan finns det också ett projekt där man ska titta på klimateffekter på ekosystem och vice versa och att det finns möjliga kopplingar med forskningsfrågor kopplat till Norra ishavets brytpunkter. Enligt henne skulle det kanske även gå att koppla forskningssamverkan med Ryssland till andra organisationer där Sverige är delaktiga – särskilt Barents Euro Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd.

Jessica Nilsson vid Havs- och vattenmyndigheten är kommande ordförande för PAME. Hon insåg möjliga synergier mellan PAME och EURASIAN ARCTIC C4:s medlemmar gällande planerade aktiviteter vid FN:s klimatmöte som kommer att hållas i Glasgow i Skottland 1–12 november 2021, (uppskjutet från 9–20 november 2020 på grund av COVID-19-pandemin).

För att underlätta fortsatta diskussioner och utveckling av temat meddelade Gustafsson att det team som deltog vid mötet (Örjan Gustafsson, Pam Pearson, Thorsten Blenckner och Birgit Wild) är tillgängliga för fortsatt samverkan och konsultationer.

Arktiska rådet

Arktiska rådet består av de åtta arktiska staterna Danmark (med Grönland och Färöarna), Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Dessutom deltar sex organisationer för ursprungsbefolkningarna i Arktis, däribland Samerådet, som representerar samer i fyra länder. Verksamheten bedrivs i sex arbetsgrupper som bemannas av fackdepartement, myndigheter och forskare, samt i ett par särskilda expertgrupper.

Publiceringsdatum: 27 Apr 2021