SWEDARCTIC 2008 – övriga projekt som får stöd
LASHIPA 5 - Large Scale Historical Industrial exploitation of Polar Areas
LASHIPA (Large Scale Historical Industrial exploitation of Polar Areas) är ett internationellt historiskarkeologiskt forskningsprojekt inom ramen för Internationella polaråret 2007–2008. Projektets syfte är att förklara utvecklingen av industri i polartrakterna från 1600-talet till idag, samt industrins konsekvenser för den geopolitiska situationen och för den lokala miljön där. Under sommaren 2008 planeras undersökningar i Grönfjorden på Svalbard.
Projektledare: Dag Avango, Avdelningen för teknikhistoria, Institutionen för infrastruktur, KTH och Louwrens Hacquebord, Arctic Centre, University of Groningen, Nederländerna.
Jämförelse av bäckraviner på Mars och Svalbard
I slutet av maj 2008 landade rymdsonden Phoenix på Mars. Under ytan i Mars polarområdena har NASA:s satelliter upptäckt att det finns fruset vatten i form av permafrost. Med en robotarm kommer Phoenix att undersöka jorden och frosten som finns under planetens yta.
Som förberedelser inför analysen av Phoenix data pågår flera forskningsprojekt i Arktis. Ett av dessa projekt jämför formationen av bäckraviner på Svalbard med bäckraviner på Mars. Bäckraviner är formationer som på Jorden uppstår på sluttningar under t.ex. snö-/issmältning. Att det finns bäckraviner på Mars kände man inte till förrän år 2000 då de upptäcktes med hjälp av satellitfoton. Denna upptäckt väckte stor uppmärksamhet då vatten inte kan existera i flytande form på Mars yta på grund av det låga trycket och de låga temperaturerna där. Dessutom såg många av bäckravinerna ut att ha bildats nyligen, enligt en geologisk tidsskala. Visar dessa bilder att det finns flytande vatten på Mars? Allt liv som vi känner till kräver vatten för att kunna existera, vad innebär det för möjligheten att finna liv på Mars?
För att dessa bilder ska kunna tolkas korrekt är det mycket viktigt att göra motsvarande analyser av bäckraviner på Jorden. Svalbard är en ögrupp i Arktis där klimatet är kallt och torrt, och påminner om Mars. På Svalbard finns bäckraviner som till utseende liknar dem man ser på Mars. Vi åkte till Svalbard sommaren 2007 och återvänder sommaren 2008 för att studera bäckravinerna på plats, och därmed kunna bekräfta de slutsatser som dragits från tidigare fjärranalys. Dessutom kommer vi att göra ytterligare mätningar, där vissa kommer att sträcka sig över en tidsperiod på ett år, för att ta reda på hur bäckravinerna kan ha bildats och hur de utvecklas med tiden. Detta är inte bara viktigt för jämförelsen med de marsianska bäckravinerna, utan också för att förstå den arktiska miljön och eventuella förändringar som sker däri på grund av exempelvis den globala uppvärmningen.
Projektledare: Ella Carlsson, Solsystemets fysik och rymdteknik, Institutet för rymdfysik, Kiruna.
Evolution och paleobiologi hos kenozoiska däggdjur i nordligaste Europa, Svalbard
Under tertiär-perioden uppblandades däggdjuren i Europa med däggdjur från Asien och Nordamerika vid upprepade tillfällen. Vid några av dessa tillfällen borde vattenbarriärer i Asien ha hindrat migration därifrån, vilket troligen innebär att utbytet har skett över Atlanten. För detta finns två hypotetiska landbryggor: DeGeer-rutten över Svalbard och Thule-bryggan över Färöarna-Island. Däggdjursfossil från Spetsbergen skulle kunna bevisa att däggdjuren kom via Svalbard-bryggan, och detta skulle bidra till den hittills dåligt kända evolutionen och biogeografin hos Nordeuropas däggdjur. Det skulle också ge ny kunskap om klimatet, havsströmmarna, geografin och miljön i norr skulle erhållas. Isotopanalyser av benen skulle visa deras ursprung och växtätarnas matvanor.
Projektledare: Thomas Mörs och Jonas Hagström, Sektionen för paleozoologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.
Tidigpaleozoiska faunor från nord-östra Spetsbergen
De paleozoiska klipporna i Valhalla-formationen ligger längs kanten av glaciären Valhallfonna i norra Ny Friesland på nordöstra Svalbard. Den grundläggande stratigrafin och faunan har tidigare beskrivits (särskilt trilobiter och graptoliter), men det har gjorts få försök att studera områdets hela fauna i detalj. Huvudsyftet med det planerade fältarbetet är att dokumentera och provta brachiopoder (armfotingar) och gastropoder (snäckor), som fortfarande är okända.
Projektledare: Lars Holmer, Institutionen för geovetenskaper, Paleobiologi, Uppsala universitet.
RINK (Respons af Indlandsisen til Naturlige Klimaændringer) - glaciationshistoriska studier på sydvästra Grönland
Inom det internationella RINK-projektet ska man undersöka vad som är den historiska "naturliga" variationen för olika faktorer som påverkar hur den grönländska inlandsisen har flyttat sig vid Grönlands sydvästa kust. Hur har iskanten reagerat under tidigare varma perioder, och hur hänger det ihop med havsisen dåtida utbredning och havets nivåförändringar? Och hur har inlandsisens rörelser påverkat den mänskliga anpassningen och migrationen i området?
Projektledare: Kurt H Kjaer, Statens Naturhistoriske Museum, Köpenhamns universitet, Danmark.
Svensk deltagare: Nikolaj Krog Larsen, Geologiska institutionen, Kvartärgeologi, Lunds universitet.
Arctic tectonic evolution: Ellesmere Island - PLATES & GATES
Forskningsledare: Victoria Pease, Stockholms universitet.
Copyright © 2008 Polarforskningssekretariatet, office@polar.se.
XHTML 1.0, CSS.