I det svenska forskningsprogrammet i Arktis sommaren 2006, SWEDARCTIC 2006, stödjer Polarforskningssekretariatet forskning i stora delar av Arktis: Wrangelön norr om östra Ryssland, Svalbard, Grönland, Ellesmereön och Axel Heibergs ö i Kanadas arktiska skärgård.

Glaciationshistoria
Jameson Land, Nordostgrönland
Jameson Land (70°-71°N) är en halvö belägen vid Scoresby Sund. Området är i dag isfritt, men täcks delvis av glaciala sediment och flyttblock som visar att inlandsisen tidigare expanderat över området.
Utbredningen av sedimenten har tidigare karterats och analyserats med hjälp av satellitbilder. Utifrån dessa karteringsinsatser kan landskapet delas upp i en övre moränzon på de centrala högplatåerna och en lägre moränzon längs med Scoresby Sund-kusten.

Dessa två sedimenttäckta områden skiljs åt av en zon där sandstensberggrunden är kraftigt vittrad, men där flyttblock förekommer. Zonernas utbredning är väl etablerad men det är fortfarande oklart hur den vittrade berggrunden har kunnat undgå glacial påverkan samtidigt som morän har kunnat avsättas på höjder upp till ca 600 m ö h på Jameson Lands centrala högplatåer. Det finns två alternativ för hur detta skulle ha kunnat gå till; varmbaserad isframstöt mot shelfen eller kallbaserad is på centrala Jameson Land och varmbaserad is i Scoresby Sund.

Under sommaren 2006 utförs den del av projektet som består av geomorfologisk kartläggning och analys av gränsen mellan den övre moränzonen och den vittrade berggrundszonen. Sedimentologiska undersökningar kommer att genomföras i raviner där den övre moränen är exponerad.

Projektledare:
Christian Hjort
Geologiska institutionen, avdelningen för kvartärgeologi
Lunds universitet
e-post: christian.hjort@geol.lu.se
webbplats: www.geol.lu.se/kvg/egroups.htm

LongTerm: Glaciationshistoria
Norra Grönland
Målsättningen med LongTerm är att skapa dataposter för nedisningshistorien på norra Grönland. LongTerm ingår i förarbetet inför APEX (Arctic Palaeoclimate EXtremes) som är ett IPY-projekt. APEX-projektet är tänkt att täcka både den eurasiska och den grönländska arktiska kusten under 2007 and 2008. Genom en bred undersökning av samspelet mellan klimat, havsisens utbredning och landnedisning under en tidsperiod som sträcker sig från Holocene till den senaste istiden vill vi bidra till att skapa en lång tidsskala med dataposter, en glaciationshistoria.

Under sommaren 2006 ska det dynamiska samspelet mellan klimatet och utbredningen av havsis och glaciärer undersökas längs Grönlands norra havskust. Forskningen ska genomföras med hjälp av:
- undersökning av dalglaciärer
- installation av dataloggers för att registrera nederbörd och luft och marktemperaturer
- traditionell fältförteckning av landformer och loggning av sedimentsektioner
- analyser av geomorfologiska element i satellitbilder.
- rekonstruktion av forntida istäcken och deras flöde
All data ska användas för numeriska modeller av istäckets utbredning.

I kombination med detta ska även arkeologiska undersökningar genomföras. Trots den arktiska vegetationen och den fem månader långa polarnatten levde och/eller färdades paleoeskimåer längs Grönlands norra kustslätter för ca 4500 år sedan. Även dessa ruiner ska nu undersökas arkeologiskt och dateras.

Projektledare:
Per Möller
Geologiska institutionen, avdelningen för kvartärgeologi
Lunds universitet
e-post: per.moller@geol.lu.se
webbplatser: http://www.ipy.org/development/eoi/details.php?id=1005 och http://www.ipy.org/development/eoi/details.php?id=183

Tektonikhistoria
Grönland, Wrangelön, Ellesmereön och Axel Heibergs ö
För 130 miljoner år sedan existerade inte Arktiska oceanen som vi känner den idag. Den tektoniska mikroplatta som utgjorde Alaska-Tjukotka och var en del av arktiska Kanada, splittrades och spreds över det som idag är det arktiska Alaska/Kanada och östra Ryssland, inklusive Wrangelön, Nysibiriska öarna och Axel Heibergs ö i Kanadas arktiska skärgård. För att få en bild av hur dessa platser korrelerar till varandra vill vi undersöka den nuvarande geologiska sammansättningen. Under sommaren 2006 kommer forskningsexpeditioner att gå till Wrangelön (rysk logistik), Axel Heibergs ö/Ellesmereön (brittisk logistik), Svalbard och på nordöstra Grönland (Station Nord, dansk logistik). Sedimentprover från olika delar av Arktis kan hjälpa oss att få en överblick av hur den Arktiska oceanen uppstod.

Projektledare:
Victoria Pease
Institutionen för geologi och geokemi
Stockholms universitet
e-post: vicky.pease@geo.su.se
webbplatser: http://platesgates.geo.su.se och www.ipy.org/development/eoi/details.php?id=407

Industrihistoria (LASHIPA 3)
Grønfjorden, Svalbard
LASHIPA 3 är ett delprojekt inom LASHIPA-projektet under IPY 2007-2008. Syftet med arbetet i augusti 2006 är att förbereda inför LASHIPA´s "Green Harbor project" 2007 och 2008 i Grønfjorden, Svalbard. Vi ska a) söka och förundersöka de objekt som ska dokumenteras under IPY, b) planera de arkeogiska utgrävningarna samt c) planera för totalstation-kartering och fotodokumentation.

LASHIPA-projektets syfte är att beskriva och förklara uppkomsten och utvecklingen av västerländsk industri i polartrakterna (1550-2005) samt att undersöka dess effekter på miljö och geopolitiska förhållanden i polarregionerna. Forskningen kommer att baseras på arkivstudier i deltagarländerna, samt av arkeologiska fältundersökningar i polartrakterna. För fältundersökningarna har två områden valts ut för fallstudier; i Arktis är det Västra Spetsbergen, Svalbard, med fokus på Grønfjorden ("The Green Harbor project"); i Antarktis är det Sydgeorgien och Deception Island ("The South Georgia project").

Sommaren 2007 kommer fältforskningen inom "Green Harbor projektet" att inledas. Avsikten är att insamla fältdata från arkeologiska lämningar av valfångst, gruvdrift och relaterade verksamheter såsom kommunikation och infrastruktur. Vi avser att undersöka en eller två valfångststationer (1600-tal), ett antal gruvanläggningar, samt två radiostationer (1900-2000-tal). Materialet ska användas för analyser i ett internationellt, komparativt historisk-arkeologiskt perspektiv.

Projektledare:
Dag Avango
Teknik- och Vetenskapshistoria
Kungliga Tekniska Högskolan
e-post: avango@kth.se
webbplatser: www.lashipa.nl och www.ipy.org/development/eoi/proposal-details.php?id=10

Fossilstudier
Svalbard
Spetsbergen var ett viktigt mål för svenska vetenskapliga expeditioner och senare industrimän under perioden från mitten av 1800-talet till mitten av förra seklet. De flesta expeditionerna samlade fossil och annat geologiskt material. Av fossilen hamnade en hel del i Sektionen för Paleozoologis samlingar på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Professor Erik Stensiö (1891-1984) samlade fossil på Svalbard under flera expeditioner 1912-1939. Som en förberedelse inför eventuella kommande insamlingsresor ska en vandring gå i hans fotspår under sommaren 2006. Färden går genom Sassendalen, där Stensiö samlade triassiska fiskfossil 1912-1916. Under vandringen ska bl.a. Stensiös insamlingslokaler dokumenteras och jämföras med de bilder han tog. Vidare ska tillgängligheten och fossiltätheten bedömas samt GPS-koordinater tas för eventuellt kommande arbete, förhoppningsvis under 2007.

Projektledare:
Jonas Hagström
Institutionen för geologi och geokemi
Naturhistoriska Riksmuseet
e-post: jonas.hagstrom@nrm.se
webbplats: www.nrm.se/forskningochsamlingar/fossil/paleozoologi