Oden Southern Ocean 2010/11

Årets expedition, den femte i ordningen, genomförs som ett unikt samarbete mellan det amerikanska fartyget Nathaniel B. Palmer och den svenska isbrytaren Oden. Forskare får nu en utökad möjlighet att studera ett av de minst kända områdena i Antarktis; Amundsenhavet.

Svåråtkomliga platser

Med två veckors mellanrum lämnar Nathaniel B. Palmer och Oden kaj i Punta Arenas, Chile, i slutet av november. Ombord på det amerikanska fartyget påbörjas forskningsaktiviteterna väster om den Antarktiska halvön, medan Oden siktar mot en planerad mötesplats i utkanten av Amundsenhavet. Amundsenhavet är ett av de minst utforskade områdena i Antarktis och lite är känt om den allmänna oceanografin, biologiska produktiviteten, födovävarnas struktur och biogeokemin i havet. Vid mötet mellan fartygen sker ett utbyte av forskare och utrustning. Nathaniel B. Palmer fortsätter därefter att studera det öppna området mellan land och havsis, den så kallade polynian, vilket är ett högintressant forskningsområde så tidigt på säsongen då den biologiska aktiviteten är som störst. Oden kommer främst att arbeta i istäckta vatten. När expeditionen når Rosshavet, som forskarna har mer kunskap om, får provtagningen en mer opportunistisk karaktär och fokuserar på att utvidga de befintliga mätserierna.

Isbrytaruppdrag

Fartygen samarbetar kring både navigation och forskning under resan mot den amerikanska forskningsstationen McMurdo, där expeditionen avslutas. En helikopter kommer att finnas ombord på Oden, för både fartygsnavigation och forskningsändamål. När expeditionen har avslutats övergår Oden till att för forskningsrådet National Science Foundations räkning bryta en isränna i McMurdo-sundet. Ett uppdrag som möjliggör båttransporter till och från den amerikanska stationen under säsongen.

Svenska forskningsprojekt

Forskningen som bedrivs under Oden Southern Ocean är tvärvetenskaplig och berör allt från långlivade föroreningar och växthusgaser, epidemiologi och mikrobiell ekologi, till havsisens fysik och oceanografi. För många av projekten ligger fokus på effekterna av klimatförändringarna.

Oden

  • Kopplingen mellan halogenerade kolväten och kvicksilvers biogeokemiska kretslopp i Södra oceanen
    Katarina Abrahamsson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
  • Cirkulation av varmt havsvatten och smältvatten från glaciärer i Amundsenhavet–Rosshavet
    Göran Björk, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
  • Dynamik och evolution av epidemiska sjukdomar hos antarktiska och arktiska sälar
    Tero Härkönen, Enheten för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseet
  • Jämförelse av koldioxidsystemet och hav-atmosfärsflöden i polynior med motsatta havsistrender i västra Antarktis
    Melissa Chierici, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Nathaniel B. Palmer

  • Ultrakänsligt spårämne för havets cirkulation med antropogena jodisotopen 129
    Ala Aldahan, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
  • Mikrobiella samhällens variation och betydelse för kolomsättningen i Södra ishavet
    Stefan Bertilsson, Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet
  • Klimatförändring och predatorinvasion av Antarktis marina bottensamhällen
    Per-Olav Moksnes, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
  • Järnspeciering och bly i Amundsenhavet: en studie av den relativa betydelsen av källor från hav och is
    Kuria Ndungu, Institutionen för tillämpad miljöforskning (ITM), Stockholms universitet

Tidsplan

25 oktober: Oden lämnar Sverige
26 november: Nathaniel B. Palmer lämnar Punta Arenas
5 december: Oden till Punta Arenas
8 december: Oden lämnar Punta Arenas
18 december (preliminärt): Nathaniel B. Palmer och Oden möts
14 januari (preliminärt): Oden till McMurdo-stationen
15 januari: Deltagare från Oden flyger från McMurdo till Christchurch, Nya Zeeland
16 januari: Nathaniel B. Palmer till McMurdo-stationen
17 januari: Deltagare från Nathaniel B. Palmer flyger från McMurdo till Christchurch

Sidansvarig: Webbredaktör Senast uppdaterad: 2012-02-07

Expeditionsrapporter – Polarforskningssekretariatet

17/1 2011

Lyckad expedition avslutad

Isbrytaren Oden har nu lagt till vid den amerikanska forskningsstationen McMurdo och årets Oden Southern Ocean-expedition är avslutad. Deltagarna kommer att flyga från stationen till Christchurch, Nya Zeeland, och därifrån vidare hemåt. Expeditonen har varit lyckad med sitt tvärvetenskapliga forskningsprogram och samarbete med det amerikanska fartyget Nathaniel B. Palmer. Oden kommer nu att fortsätta arbeta i området inom ett isbrytaruppdrag, som möjliggör båttransporter till och från den amerikanska stationen under säsongen.

14/1 2011

Sälforskarnas arbete

Projekten på Oden handlar inte bara om miljöforskning – här utförs även grundforskning om sälar. Det är inte lätt att överleva i Antarktis, speciellt inte på land. Det är endast ett mindre antal arter av sälar och fåglar som har anpassat sig till det här karga klimatet. Det finns sex olika sälarter på Antarktis. Det som är unikt med de antarktiska sälarna är att storleken på populationerna återspeglar naturens egen bärkapacitet, helt utan människans påverkan.

12/1 2011

Den globala uppvärmningen kan få havsnivån att stiga

Antarktis, som är större än Europa, är den kallaste platsen på jorden och hela 2/3 av vårt färskvatten finns inlåst i isen. Det mesta, cirka 99 %, av Antarktis landmassa är under is och endast vid kusten finns det barmark t.ex. vid inloppet till McMurdo-sundet. Kontinenten ligger högt över vattenytan, hälften av landet ligger på 2000 m höjd eller mer och högsta istoppen är 4200 m hög. All den här isen på den Antarktiska kontinenten har potential att höja vattennivån i världshaven. Enbart det Västantarktiska istäcket (den delen av Antarktis där Oden befinner sig just nu) innehåller ca 10 % av totala ismassan och motsvarar en vattennivåhöjning på 5–6 m om den här volymen is skulle smälta!

9/1 2011

Hur påverkar is växthuseffekten?

En av de stora frågorna för vår miljö är den globala uppvärmningen. Många forskargrupper ombord på Oden arbetar med den här frågan ur olika perspektiv.

8/1 2011

Djurliv

8 januari 2011

Rossäl
Rossälar är den sälart som är minst vanlig här i Antarktis. Den finns ingen annanstans. Det är en speciell säl och känns igen av att den knappt har någon hals och ganska liten mun. Den har massa speciella läten och gillar att prata. Foto: Caroline Gennser

7/1 2011

Håvning av plankton

Jag har förmånen som stipendiat att kunna gå runt bland forskargrupperna och informellt intervjua dem om deras arbete och prova på olika arbetsuppgifter. Det är en mycket givande uppgift eftersom alla brinner för sina forskningsprojekt och gärna berättar om vad de sysslar med. När jag trevande börjar ställa frågor får jag intressanta och innehållsrika förklaringar, dessutom får jag chansen att lära känna personen bakom forskaren. Det ger stor behållning att få förklaringar, men att få prova på olika praktiska moment är väldigt värdefullt och roligt för mig som lärare.

5/1 2011

Bilder från isen

5 januari 2011

Kejsarpingviner
Stora och ståtliga kejsarpingviner – står och väntar i sina fina kostymer. Foto: Caroline Gennser

Bunny boots
Här är ett par "bunny boots" som både är varma och vattentäta. Bra att ha på sig när man plumsar omkring i isvakar. Foto: Caroline Gennser

4/1 2011

Frågor från mellanstadieelever på Nyckelskolan i Södertälje

Hur många grader är det?
Ni har det nog kallare hemma i Södertälje än vad det är här i Antarktis. Det är sommar just nu på denna sida av jordklotet och inte vinter. Temperaturen ligger mellan -0.5 °C och -4 °C. Kallare än så har det faktiskt inte varit. Ibland blåser det mycket och då känns det kallare – men så är det ju hemma också.

31/12 2010

Isstationer i Amundsenhavet

Laboratoriearbete pågår hela tiden på Oden, men fältarbetet med provtagningar är planerade till 15 dagar under resan. Mycket av fältarbetet görs under så kallade isstationer. Då lägger Oden till vid ett stort isflak. Positionerna för stoppen planeras av forskningscheferna och kaptenen på Oden i samarbete med de olika forskningsgrupperna. Det är inte alltid så lätt att komma till den perfekta platsen, verkligheten stämmer inte alltid överens med kartan och ibland finns det inga sjökort. Nu har fartyget andra hjälpmedel att ta till, men svårigheter med hav i polarområden är att ismassorna rör på sig hela tiden.

21/12 2010

Kemisk ekologi

Ombord på Oden arrangeras miniseminarier där forskarna berättar om sina projekt. Här är en sammanfattning av Rebecca Dickhut (Virginia Institute of Marine Science) med projektet Collaborative Research: Persistent Organic Pollutants in the Antarctic Marine Food Web: Impact of Climate Change and Insights into the Feeding Ecology of Apex Predators.

12/12 2010

Södra ishavet – Drakes sund

Kap Horn, Sydamerikas sydligaste spets var förr i tiden sjömännens skräck, ett område som ofta är insvept i dimma. Sjömännen visst inte vad som väntade dem vädervis runt hörnet. Här kolliderar vattenmassorna från två stora hav vilket kan pressa upp 25 m höga vågor, speciellt när isande stormvindar ligger på från Antarktis. Men idag har vi radar och andra mätinstrument, plus att fartygen kan ladda ner väderkartor via satelliter så det är inte lika skräckfyllt längre att vara sjöfarare vid Kap Horn. Den närmaste vägen för att komma till Antarktis via vattnet är att utgå från Kap Horn, då är det 1 000 km av öppet hav som ska korsas och kallas Drakes sund. Det brukar ta ungefär 2–3 dagar att korsa sundet för att nå fram till den här avlägsna isolerade kontinenten som är vårt mål.

8/12 2010

Ombord på Oden

8 december 2010

Nu sitter jag uppe på kommandobryggan som ligger på båtens sjunde våning och skriver. Utanför panoramafönstret har jag en fantastik utsikt över Magellans sund. Det här är sundet som var sjöfararnas förbindelselänk mellan Atlanten och Stilla havet innan Panamakanalen byggdes. Den här vattenvägen är delvis i lä av Eldslandet och det chilenska fastlandet, vilket gör/gjorde att sjöresan mellan världshaven blev "lugnare" jämfört med att runda Kap Horn, som är den sydligaste spetsen på Sydamerika.

1/12 2010

Destination Antarktis

I slutet på maj ringde telefonen och jag fick reda på att jag blivit uttagen som lärarstipendiat på Odens nästa resa till Antarktis. Vilka glädjetjut och hopp jag utförde i mitt kontor på skolan. Fantastiskt. Vilket äventyr. Wow. Jag tackade ja till resan innan sommarlovet. Mina kollegor och rektor stöttade mig helhjärtat i denna resa och jag tackar dem för det.